Min yngre son gillar att skriva på pappas gamla skrivmaskin, den är bra mycket roligare än att skriva på en dator, tycker han, så väl undanpackad på vinden i många år, kom den åter fram, så nu mer åker den fram och tillbaka mellan kök, vardagsrum och förrådet.
Idag kom den åter fram, och sonen knappade på den, ropade emellanåt; Hur stavas det? Hörde hur han ivrigt skrev och skrev, kom in till mig emellanåt och visade smålappar, på vad han knåpat ihop, det var visor, och små rara rader om oss i familjen, på den ena lappen stod det:

Hej jag heter Simon och jag har en storesyster som heter Rebecca och hon är snäll och honärr ½12år och så har jag en till syster och hon är 20år och hon heter sandra ochkså enstorebror som heter Daniel och han är 18år ocksåså har jag en mammasom heter Marie också så har jagen pappa som heter jerry också så har vi en kompis som heter Lina och är 16år slut.

Vad fint sa jag till sonen.
Frågade honom om han ändå inte tyckte datorn var bättre, med tanke på att det blir fel och man inte kan sudda!
Men nej det tyckte han såklart inte, småfel hör ju till, tyckte han.(tycker jag oxå iof)

Det rara var ju att han lagt till Lina där(sonens fd) han tycker som vi, hon tillhör absolut familjen.Frågade dock varför han valt att skriva kompis om våran L.

S: hmmm... vad ska jag annars skriva?
Jag: Hm? vet inte
S: neheee, men hon är ju som en kompis
Jag: Jaa säger du det så, MEN hon är våran Lina
S: Jaa, det är hon!

Nej det var allt för idag, nu tv:n och Uggly Betty               Kram Mie