Den som mycket får

Tar också mycket för givet
Att vara frisk och kry
Ser många som självskrivet

Men så en vanlig, solig dag
Förändras hela livet........

Nu bränner smärtan i min kropp
Inte timmar eller dagar
Nej veckor, månader och år
Sjukdom följer inga lagar

Allt blir tungt
När varje sak
Kräver stor koncentration
Dagar, nätter
Är en mardröm
Min nya livssituation

Mitt sinne har förmörkats
Jag orkar inte mera
Så hårt att alltid kämpa
Vill ge upp, kapitulera

O, du lilla "mamma"
Du vet hur det är
Du bar på samma smärta
Fick höra allt det där

Hur känslig du var
Bara inbillade dig
Var bara till att hugga i
Och jobba, det kan jag tänka mig

Men du klarade av det
Klarade av livet
Kämpade hårt
Tog ingenting för givet

Tänkte på andra
Stod pall för allt förtal
Vilken väg du fick vandra
du gavs inte många val

Jag minns dig med värme
Och stor tacksamhet
Får ny kraft och styrka
För inom mig jag vet

Jag kommer igen
Och klarar mig
När smärtan gör en paus
Lever jag intensivt

Tar vara på varje glädjeämne
Gör ett glädjesprång
Njuter i fulla drag
Sjunger och trallar
Dagen lång.


(kommer från en tidning)


Tankarna går till min mormor.......          Mie