Känner en konstig tomhet....den har pågått i några dagar, har inte sagt något om den för någon, vill inte bekymra någon helt enkelt.
Men jag är bara tom, en skit äcklig känsla som finns där hela tiden=/...
Sover ett par timmar om nätterna, och går upp rätt tidigt....och tomheten är kvar, jag vill inte känna mig tom!
Bläddrade i lite fibrotidningar jag inte hunnit med och läste det här:

Medlemstankar:

Vi måste ha....................................................Framhållning
Vi behöver vår.................................................Integritet
Tänk om det fanns........................................Bromsmediciner
Vi önskar mer.................................................Rörelsefrihet
Hjälpmedel kan ge mer...............................Oberoende
Vi vill ha obegränsat av.................................Medmänsklighet
Tänk om vi platsade i....................................Yrkeslivet
Efterlyser mer förståelse från......................Arbetsledare
Vi kräver mer empati och kunskap från......Läkarkåren
Alla våra ansträngningar borde...................Glorifieras
Istället för att vi ska betraktas som..............Inbillningssjuka

Ja visst tänk om.....lättare sagt än gjort för många (speciellt) arbetsgivare!
Jag är människa fast jag är sjuk, jag vill behandlas som människa, jag vill inte att folk ska tycka synd om mig, men jag vill inte att folk ska se nedlåtande på mig när jag talar om att jag är sjuk!!
Jag kan mycket...trotts min sjukdom, jag vill mycket, trotts min sjukdom, och faktum är att jag banne mig har rätt till en andra chans!!
Så ni arbetsgivare som inte vill anställa oss sjuka pga sjukdom...ge oss en chans att visa att vi faktiskt både vill och kan!! Ni går defenitivt inte och blir bankrutt om ni anställer oss!

Fan så less jag är på allt.....märks det? Eehh...lite då!

                                                                                                                Kram depphögen Mie