Min dotter R har tidigare haft problem i sin skola, jag o maken har kämpat med detta och just det problemet är över TACK och LOV...(tjejer som "mobbade"  el "trackaserade")
Men hos lärarna ligger jag inte på plussidan efter allt som hände, jamen stackars dom då rektor mespropp och hans övre chef blev indragna i det, då blir man inte poppis, jag anser att jag gör det för mitt barn och att rätt ska vara rätt, här j-lar ger jag mig inte!! Mitt barn ska må bra i skolan!

Dom går nu mer omvägar då jag kommer....
Kan ni tänka er hur jobbigt det måste varit då JAG ryckte in i maten på skolan...hehehe..
Och rektor "mespropp" det är även min chef=/

Min dotter har svårt att lära sig engelska, och då jag själv hade det tufft med matte i skolan så fattar jag..
MEN hur man än pratar med lärarna så kan min dotter...

Idag var det en dotter som var sååå ledsen att hon inte ville gå till skolan...
Jag hade ju lite stressigt imorse, så snabbt som sjutton ringde jag skolan från jobbet
och med.d vad som var på G.
Ungefär så här lät det:

Jag: R är hemma just nu och jag vet inte om hon går till skolan idag tack vare detta problem med engelskan!
Lär: Jaha...Men jag hjälper ju henne!
Jag: Hon får inte den hjälp vi kom överens om!
Lär: Man måste anstränga sig och inte bara ge upp..
Jag: Hon ger inte upp, vi sitter ju o övar o övar utan framsteg!
Lär: Hon kan visst, hon måste bara anstränga sig lite till!
Jag: Ett lexikon är väl ingen vidare hjälp?!
Lär: Lexikon kan man slå upp i och då slipper hon sitta o fundera på vad det betyder..
Jag: Istället för att ni som lärare sätter er ner en stund och hjälper till o öva?
Lär: Nej men vi hjälper oxå till, men det finns ju fler elever..
Jag: Jo det förstår jag oxå, men på utv.samt kom vi överens om vissa metoder.
Lär: Hon måste ju kunna vissa saker innan åk 7
Jag: Där behöver dom inte redovisa inför klassen, som ni lovade att hon skulle få slippa resterande tid i 6:an
Lär: Hon måste bygga upp sitt självförtoende! Släpper det så...
Jag: Ja vilka f-n var det som gjorde att självförtroendet damp i botten då?
Lär: Nämen..ah..hm....
Jag: Det är eran skyldighet att se till att hon kommer igång med engelskan..
Lär: Jag ska prata med henne om hon kommer!
Jag: Det gör hon säkert då hon vet att jag inte kommer hem förren i em.
Lär: Vi gör så gott vi kan, man kan om man vill..
Jag: Hon vill ja! Men har man svårt så har man!
Lär: Ja....
Jag: Då hoppas jag det löser sig!?
Lär: Jaa....(mesigt tyst)
Jag: Ja tack o hej!


Dessa lärare går mig på nerverna, min dotter var upprörd då hon kom hem idag, som vanligt hade läraren ropat in henne för att "prata"..SUCK!
Dom hade sagt till henne: Du vill INTE, man kan om man vill!
Min undran är ju om man får säga så till en elev?!
Så nu har jag bestämt(jag o maken) att vi ska ha möte med skolan om detta, jag ska med.d dom att vi vill träffa dom snarast! Tycker dom trycker hennes självförtroende ännu längre ner om man säger på det viset!
I början på terminen lovade dom henne att slippa redovisa eng inför klassen, men hon får ändå hem dessa redovisningar, för att man måste=000
Vart f-n hamnar självförtroendet då?? I botten!
Och varför lova en sak och sen göra en annan?!
Ska bli skönt att hon äntligen byter skola till hösten...